när det väl gäller

Under min karriär som lärare har jag ofta undrat vad jag kan, egentligen. Varje termin trappas successivt upp och blir mer och mer intensiv. Jag kan hålla reda på en stor hög med ungar, strukturera, höja rösten vid valda tillfällen, tala inför en grupp, ta kommandot och se till att allt flyter på som det ska men att omsätta det i kunskaper eller något annat yrke har stundtals mer känts som om man sliter ut sig i det befintliga till ingen nytta. Vad kan man egentligen och är det ens värdefullt?

bild 2När min mamma inte kom hem från sin semester på Lanzarote utan krävde intensivvård på sjukhus förvandlades så småningom  mitt vardagsrum till ett organisationscenter med tydliga lappar med telefonnummer och vem skulle kontaktas och när. Jag läste alla tänkbara nätsidor om sjukdomen och förberedde frågor, googlade vissa ord både på engelska och spanska så jag skulle vara väl insatt i mitt samtal med läkaren och förstå mig på det han ville ha sagt.

Jag upptäckte vilken social förmåga jag utvecklat genom åren, och att man får mer om ger först ”Thank you very much I really appreciate everything you do for my mother. Gracias!”

Jag upplevde också att jag har en bekväm utbildningsnivå, jag svänger mig med lätthet med alla typer av människor och yrken och får långt ifrån tunghäfta av tala med en doktor. Väl drillad i lösningsfokuserade handlingar drev jag min mors hemresa med en dåres envishet. ”Yes we understand her critical state but we really have to get her home!” Min bror, hans fru, deras son och jag hade särskilt åkt ner till Lanzarote för att hjälpa min mamma att komma hem. Det var vårt mål och tillsammans hade vi ett starkt pansar av att vi aldrig skulle ge oss. ”We are so thankful for everything you do, but she has to come home!”. Det har varit många samtal med hennes läkare, med SOS personal, och två sjukhus var inblandade vilket ledde till en del jobb med att få fram bagage, handväska och journalanteckningar.

Det är ändå en fantastiskt känsla att förstå vad kärlek, omsorg och beröring kan åstadkomma. Vilken kraft vi bär omkring på, så outnyttjad på nått vis.  Vi borde verkligen pilla på varandra mer. Trots att mamma sjunkit långt ner i sig själv anade vi en ökad förbättring för varje besök och små nyanser av känslor speglades i hennes ansikte. Det som många kämpar mot här hemma, som ofta sliter och tär, blev en alldeles underbar och livräddande egenskap. Förmågan att sätta sig själv åt sidan och fokusera på någons annans behov.

Vi fick hem henne och SOS ordnade även vår hemresa. Jag blev av med min plånbok redan på flygplatsen, så det är möjligt att jag har en liten bit kvar när det gäller just organisering. Annars kan jag rekommendera att ha en fröken vid sin sida, när det väl gäller.

bild 5 Gracias! doctor Victor Suarez, Hospital Jose Molina, Lanzarote Här tillsammans med Edgar.

doctor Samir, och svensktalande Elena, Hospiten Lanzarote

Tack ! Christian och Gretel, ambulanspersonal SOS

Fritidsresor/ Cinco Plaza

Patrik, Lena och Edgar   Tillsammans gör man skillnad!


4 reaktioner på ”när det väl gäller

  1. Du växer för var dag och all heder till dig. Du vet väl att du har rätt till betald frånvaro när det händer just det du varit med om…ta kontakt med din fackliga företrädare. Tror att det rör sig om flera dagar.

    1. Jag har via en personalsekreterare har jag fått veta att jag får tre dagar betald arbetstid, en för nerresan, en för vistelse och en för hemresan. Resten förhandlar man med chefen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s