don´t go bananas

Det är första arbetsveckan och eleverna tillverkar varsin ny bildmapp. Idag var det en elev som utan att veta riktigt varför ville bild-32dekorera sin mapp med en banan. Jag kände direkt hur mina sinnen ställdes på spets och jag fick minnen från den s.k. bananincidenten som inträffade för något år sedan. En erfarenhet jag tänker att jag kanske borde dela med mig av?

Det hela började med att jag blev stolt ägare av en plansch som enligt en kollegas fru inte prydde hemmet på bästa sätt, den hamnade därför i bildsalen. Det var Andy Warhols ”Velvet underground”. Popkonst är ett populärt inslag i bildundervisningen och vi brukar jobba med konstformen i årskurs åtta. Velvet-Underground-n-Nico-Andy_Warhol-cover

 

Ett år var det lite oro bland killarna på skolan, det var mycket bus och stök och några ville gärna vara högljudda under lektionstid och ta kommandot. När vi arbetade med popkonsten hade jag bestämt att eleverna skulle få prova att trycka med linoleumsnitt, motivet fick de själva bestämma men att det skulle vara ett vardagsföremål. Det var då en av killarna frågade ”Får man göra en banan?”

Det blev allmänt fnissade när jag svarade ja. När jag dessutom tog tillfället att peka på Warhols plansch som ett utmärkt exempel på popkonst, också med en banan, så blev några av pojkarna lite väl entusiastiska. Jag förstod ju att det var nått, men inte riktigt vad. ”Don´t go bananas”, sa jag bara och killarna började ivrigt karva ut bananer i den hårda plattan.

Efter lektionen satte jag mig och googlade. Att ”röka banan” är naturligtvis slang för att röka hasch. Enligt en skröna ska det även gå att röka sig hög på torkat bananskal. Jag minns inte allt jag läste då men skrönan ska ha uppkommit med ett amerikanskt band på sextiotalet. De ville helt enkelt ha större publik och utlovade då droger under konserten i form av torkat bananskal som gästerna glatt rökte, eller inte? Det finns mängder av recept på nätet kring hur man ska bära sig åt med bananskalet för att få det så farligt som möjligt. Man kan väl säga att det inte är lämpligt att röka torkad banan, liksom något annat, men hög blir man inte. Bananen som frukt förknippades även med droger pga att dessa ofta smugglades i bananlådor under femtio-och sextiotalet. Det fanns faktiskt en rädsla runt om i USA vid den här tiden att plocka bland bananerna i affären i tron på att man skulle hitta ett parti knark eller rentav få med sig droger hem, något som säkerligen aldrig heller hänt.

Nåväl tillbaka till Andy Warhol. Man kan ju tänka sig att han faktiskt hört talas om det här bandet, tyckt historien var rolig och därav valt en banan till sitt bands plansch. Efter lite efterforskning visade det sig dock att bananen i Warhols fall syftade på en fallos symbol. Inte så nytänkande trots allt. Men drogliberal.

Jag tog ner planschen från klassrummet. Läget var sådant vid tillfället att det var en överdriven fokusering kring droger och all form av förklarande skulle bara trigga än mer. Det är inte så att man ger sig och lägger sig platt för ungdomarna. Alla erfarna lärare vet att man lurar som en gammelgädda under bryggan på ett tillfälle att flika in ett par kloka ord på livets väg. Att lägga energi på att styra upp ett gäng tonåringar som bestämt sig, som har en något friserad verklighet och sönderfransat förtroende för oss vuxna har jag slutat med. Man måste ta de en och en, nånting måste man ju bara säga och det kommer alltid ett tillfälle.Ta det.

Vi får väl se, Warhols plansch kanske kommer upp på väggen igen. Den har ju en historia nu.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s