så här dan före dan

Sista semester veckan är över, äntligen kom solen tillbaka och jag önskar att alla har kunnat värma upp sig inför höstens bravader. Mina tankar riktar sig särskilt till alla lärare som har en knut i magen för att återgå till jobbet. Man kan ju knappt med att erkänna det eller hur? Varit ledig i två månader och känner sig tröttare än någonsin? Kanske försökt pilla lite med pärmarna men fallit i gråt? Köpt en ny almanacka men får mest panik av vad den kommer att fyllas med? Känslan av maktlöshet, uppgivenhet är påtagligare än någonsin? Extra pepp till dig.

På en arbetsplats med 30 anställda känner 5 av oss såhär, minst, har jag läst någonstans. Tyvärr är jag inte så mycket för att spara ickeupplyftande läsning, men statistiken lär ju uppdateras i veckan i olika nyhetsprogram för att strax innan skolstart kulminera i  reportage kring dåliga löner,knasiga reformer, barn som mobbas och vantrivs i en skola där man också kan undra…hur duktiga är våra lärare, egentligen? Borde de inte vara lite bättre?

Arbetsmiljön är något påfrestande från alla håll och kanter.

Själv är jag bildlärare och mår alltid lite småkasst. Det kan ju vara bra att veta om du hör till de där minsta fem. Dels hör det till min konstnärliga personlighet då lite allmänna trauman och dramatik i livet är närande för den kreativa ådran. Sen är förutsättningarna för mig att lyckas också lite ..annorlunda, för att vara diplomatisk.  Jag undervisar i ett ämne som intresserar få viktiga vuxna, inga viktiga nationella prov i ämnet eller pisa resultat att debattera kring i teve. Jag har samtliga elever på skolan, de flesta på samma vecka, i en kreativ arbetsmiljö som får de flesta språklärare att må lite illa och vilja skriva långa insändare. Det är rörigt, det är tusen frågor om helt olika saker, man får ofta besökare och undervisningen störs hela hela hela tiden.

Jag har valt att älska det, för det är en viktig strategi för överlevnad i vårt arbete. Att gilla läget och göra något positivt av det man har. Jag tror det är helt avgörande för om man orkar eller inte. Det kan ju också vara en skön tanke, att sluta fokusera på vad man inte orkar utan istället tänka att man helt enkelt inte vill tillräckligt mycket. Man vill nått annat. Lycka till med det!

Just nu är jag inte så där jättetaggad kring nått som har med skola att göra men det lär vända. Jag känner mig inte färdig. Under hösten drar vi igång bildchatten igen på twitter, för dig som vill lyfta olika trådar som har de praktiskt estetiska ämnena att göra. Visst är det fokus på bildämnet men alla välkomnas självklart. Jag kan även tipsa om en grupp på facebook som heter praktsikt estetiskt samarbete där vi mer seriöst har börjat klura på ett kompetensutvecklingslyft och även för diskussioner i nära anknytning till aktuell forskning. Kanske att det även blir estetedcamp i Borås?

Själv har jag betat av några böcker i sommar. Patricia Diaz, webben i undervisningen och James Nottingham, utmanande undervisning i klassrummet. Under hösten ska jag även ta mig an John Hatties Hur vi lär, som rekommenderas varmt överallt. Målet är ju sedan att förankra detta i min undervisning utifrån de förutsättningar jag, alla tankar har ännu inte släppt taget.

Jag har även börjat bygga en ny blogg med det ”nya innehållet” i min bildundervisning. Jag tycker väldigt mycket om forumet blogg men det är ganska svårt att ändra själva konceptet när man väl bestämt sig för ett slags upplägg. Vill du kika in så adressen http://bild4you.wordpress.com. I fortsättningen, med tanke utdelningen, så kommer jag ta allting i betydligt lugnare tempo, så den lär ju kanske inte blir helt färdig detta läsår. Vitsen med att någonsin bli färdig har väl också spelat ut sin roll. Några elever har varit inne och nosat i sommar vet jag, och jag fortsätter även fundera på hur jag ska få in mer sociala forum i undervisningen. Jag har snapchat, instagram, facebook, twitter och ask.

Under hösten drar vi också igång ett samarbete med bild och SO under temat MIK som jag även kommer dokumentera här på bloggen.

Så jag lär ha att göra. Men det känns kul. Jag känner att vill tillräckligt mycket och orkar. Nu kör vi!!!


2 reaktioner på ”så här dan före dan

  1. Så sant det du skriver om. Det dubbla i lärarjobbet, stressen och glädjen. Ser verkligen framemot att fördjupa mej i din nya blogg. Så mycket matnyttigt för mej även om jag jobbar med åk 3-6

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s