Betydelsen av att le

Jag hade förmånen häromdagen att prata med en helt nyutexaminerad lärare och jag ställde den kanske lite fräcka frågan hur hen såg på sin ledar roll, vilken typ av ledare är du? Mycket för att jag själv verkligen hade uppskattat en sådan tankevända, speciellt av en nära kollega, som ny i gamet. Att vara ledare är också att gå till botten med sig själv. Jag vill inte tro att man måste ha en viss personlighet för att vara en god ledare i klassrummet, av den enkla anledningen att jag själv inte följer inte det mönstret. Jag är inte särskilt dominant, stundtals ganska ambivalent, snäll, tankspridd, glömsk.. Ja jag har helt enkelt en jäkla massa egenskaper som man kanske inte förknippar med en stark ledare. Man kan ju försöka bli nån annan? Eller istället börja nyttja de egenskaperna man har i positiv bemärkelse!  Istället för att vara sträng bestämde jag mig för att vara ”medvetet snäll”.  Det gick till en början ut på att le så ofta som möjligt, något jag fortsatt med, särskilt innan lektionen ska starta kan jag stå utanför klassrummet och välkomna eleverna och le. Det var faktiskt ganska ansträngande till en början, jag hade ett par klasser för några år sedan som jag inte kände mig bekväm med, men insåg snabbt hur effektivt det var att le. Hur grälar med nån som är glad? Man får ju alltid rådet annars att vara extra sträng när det inte funkar. Man ska en massa regler som också ska följas upp och kommas ihåg, man ska köra ut elever som uppför sig illa, ägna fokus på att forma klassen och vara stoneface i början och sedan succesivt vänja dem vid en mänsklig variant, de ska stå på led utanför klassrummet och jag vet inte allt … Men om man inte kan det då? Om man inte klarar det? Om det bara blir ännu värre om man reagerar med ovanstående? Då måste det väl finnas fler alternativ, eller hur?

Idag öppnade jag Hatties bok Hur vi lär och nosade runt. Ett kapitel handlade kring forskningen om värdet av att le, hur den kan tillämpas i klassrums sammanhang. Jag citerar, med ett leende, från sidan 319

Ditt leende kan användas för att förstärka en världsbild som betonar gemensamma humanistiska värden med stöd av vanlig mellanmänsklig anständighet, som respekt och artighet. I själva verket bjuder du in dina elever att dela din livsåskådning och erbjuder dem när du gör det en stark förebild att ta efter. Som deras lärare är du oundvikligen också handledare i mellanmänskligt beteende. Följaktligen har en djup förståelse för hur dessa sociala processer fungerar stort värde för ditt arbete.

Äkta leenden, mot bakgrund av social forskning, är bland de mest kraftfulla verktyg en lärare kan använda.

Så jäkla häftigt! Cheese!!!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s