en utmaning

Jag har min blogg sedan en tid tillbaka som facebooksida. Alla som bloggar vet ju hur kul och spännande det är att trycka ut sina inlägg lite varstans. Då händer det grejer. Man vill ju inte bara skriva, utan även få läsare också. Efter lite argt trumpetande från betydande pedagoger med alla sina tusentals följare i grupper de skapat, kring om och hur man skulle publicera sina inlägg i gruppen, så tänkte jag till.  Detta var absolut inte riktat personligen till mig men jag valde ändå att starta ett helt eget forum där ingen skulle bli tjurig över att innehållet i inlägget av någon anledningen inte passade temat.

Nåväl facebooksidor är väl egentligen anpassade för marknadsföring och jag får hela tiden information kring hur jag når ut. Så fort jag publicerar något och nån utav er kikar in får jag ett popup om att mitt inlägg är populärare än det förra och att jag borde överväga att marknadsföra vilket inte är speciellt dyrt och kan ge önskade effekter, som fler likes.

Min målgrupp ser ut såhär:

Skärmavbild 2016-03-25 kl. 20.36.17

Jag har alltså värsta tänkbara målgruppen, främst kvinnor mellan 35 -54, sett ur webbperspektiv, så marknadsföring är ingen idé. Med den här typen av målgrupp är det knappast troligt att jag någonsin kommer att gå vidare som professionell bloggare, eller att mitt skrivande kommer att generera något annat än personligt välbefinnande. Vilket är okej. Jag tror också att jag kanske förvånar vissa utav er att man kan vara bloggare till yrket, alltså jobba som det? Vad är det för jobb, verkar ju jättekonstigt!?

Ska den här målgruppen gilla något kräver det ofta att man verkligen har läst igenom inlägget och nogsamt begrundat om det verkligen är värt ett gillande, för i så fall måste man ju även förbereda sig på att kunna göra en kort sammanfattning av det man läst ifall nån frågar, och undrar varför man har gillat, eller? Har ingen annan gillat före är det ännu mer komplicerat.

Målgruppen har även ett ganska trögflytande  förhållande till sociala medier. Man fokuserar gärna på media och glömmer ofta helt den primära lättsammare sociala delen. Många skäms för att de är ute för ofta, för det är ju lite fult. Det får ju inte verka som om man är ute efter bekräftelse eller inte har riktiga vänner, för i den här åldersvärlden verkar det ofta vara antingen eller. Allt cyberspace relaterat är inte riktigt lika bra, kan man däremot fota förrätt, middag, efterrätt och ett sällskap vid ett middagsbord och publicera det, så är det toppen. Då har man visat att man ”har ett riktigt liv”, och man behöver självklart inga likes på det. Man bara kollar lite, hela tiden medan man umgås med sina riktiga vänner, bara därför att. Det är helt okej.  Alla har facebook och alla tycker också något om andra som har facebook och väldigt ofta att det dom andra gör eller skriver är fel, konstigt, annorlunda eller provocerande. Alltså väldigt regelstyrt tänkande som om facebook är nån slags digital generationsallmänbildning i syfte att skapa pågående dialog kring att hantera den information som läggs ut där. Och det smått avskyvärda att de flesta av oss fokuserar väldigt mycket på det positiva i livet, som måste vara friserat och förmodligen  inte riktigt sanningsenligt?

Trots att de allra flesta scrollar flödet ganska intensivt så missar man att svara på meddelanden och tilltal, och tror också att den andre går på det. Vilket också mottagaren låtsas att hon gör, eftersom det är en viktig signal att visa att livet i datorn inte betyder så mycket. Det blir väldigt konstigt.

Lika fixerad vid regler är även denna målgrupp vid tid. Tid ses ofta som en klocka som delar upp dygnet i olika aktiviteter. Det blir ofta väldigt rörigt om något arbetsrelaterat händer efter klockan fyra, då blir man stressad.

Jag tillhör också den här målgruppen. Man får streta på helt enkelt, mest med sig själv, utmana sig, och andra,  och våga vara lite crazy. Jag ser som det en viktig del av att digitalisera . Överför inte bara gammalt beprövad i nytt digitalt format, se digitalisering mer som ett förhållningssätt. Bevaka den yngre generationen och se hur de angriper, undersöker och skapar nya möjligheter och bryter regler på webben. Det är en värld som är en stor del del av vardagen där det som är väldigt fel plötsligt kan bli så ”rätt”, med enorma kontakt nät där kanske ingen någonsin har träffats och där tid är något man tar sig.

Det var den tanken jag ville dela med mig av idag, tack för att du kom hit och vågade ta emot den.

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s