när man blir sedd

I somras så upptäckte jag ett jobb som verkade spännande.  Under omständigheterna så har jag vacklat en smula, jag är en av fyra lärare eller vad det nu är som funderar på om jag ska lämna skolan för något helt annat? Jag bestämde mig för att höra av mig kring det där jobbet, men inte för att söka det utan mer för att undersöka vad som krävs för att man skulle kunna få det. Jag hade kanske tur, chefen blev nyfiken på mig och hon hade tid ganska omgående.

Det var en skön känsla att få sina kunskaper och yrkeskaraktär prövad, att sitta på en anställningsintervju för ett jobb man inte ska söka och inte heller behöver få, och även ges feedback tillbaka kring vilka förväntningar just jag faktiskt kan fylla. När man har arbetat länge som lärare har åtminstone jag ofta känt en osäkerhet kring vad man kan, egentligen? Man har en yrkesvardag som snärjer en med mängder av små problem som ska lösas dagligen och gärna snabbt, allt från relationer, kommunikation, ledarskap, undervisning, bedömning till ren logistik men det mynnar sällan ut i varken diplom eller medaljer. Det är liksom inte ens mätbart på nått vis, utan man bara ”gört”.

Det jag tyckte var extra spännande med en utomstående chef som synade mig var också hennes sätt att öppet fundera på hur hon eventuellt skulle kunna använda mig, och var inte heller främmande för att hitta på en ny slags tjänst, yrkesroll, uppdrag utifrån mina kvalitéer. Det här kan jag sakna i skolan, i allmänhet. jag tänker att vi har gamla förväntningar på gamla roller och undrar varför det aldrig händer något i en tålmodig kommunal väntan på bättre tider. Till och med våra elever har gamla roller och förväntningar på sig.

Jag fick mycket tankar med mig av det besöket som även ruvats väl i mina nya arbetsmiljö och som också har lett till nya möten, idéer och framtidsplaner, nya ögon på mig själv och mina möjligheter- så äntligen kan jag skriva något här på bloggen jag velat länge och verkligen mena det.

Det lönar sig att vara modig, att våga chansa och våga göra saker som kanske ingen annan vågat göra före dig. Ha bara tålamod och sluta aldrig att tro på dig själv.

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s