arbetsmiljö, igen

Jag skriver mycket om runt omkring grejer och inte så mycket kring själva undervisningens innehåll, så även denna gång. För mig personligen har det varit ett stort huvudbry genom alla år egentligen, hur jag kan skapa en god arena för lärande i bildsalen? Med ett stor antal elever, i dagsläget över fyrahundra, i et praktiskt ämne som kanske inte alltid står högt i kurs över viktiga saker att lära sig så är det en utmaning. En utmaning man också har få att bolla med, eller lära utav, eller ens tar på allvar. Det ska ju vara lite stökigt på bilden, det hör liksom till att man får stå ut med att killar inte har samma intresse, eller mognad, för skapande som tjejer? Den ständiga pressen att ansvara för god arbetsmiljö, men egentligen aldrig ges några fungerande råd för det egna sammanhanget. För det är en väldigt speciell situation att vara bildlärare som inte fullt ut kan jämföras med ledarskap i annat ämne.

Jag introducerande decibel ligan under förra året, jag mäter bullernivå i de olika klasserna och låter årskurs sju och åtta tävla mot varandra. En slags speliefierad arbetsmiljö kan man säga med komponenter från spelvärlden då jag även utökar med bonuspoäng för den egna klassen, några hangsups för att inte tappa stinget.

En klass räknade snabbt ut att de hamnat näst sist och är lite på väg att ge upp decibelligan. Under dagens lektion var det pratigt. Enligt mätaren var de upp på 58, när det är lugnt brukar det ligga kring 45. Jag valde då att presentera en ny sittplacering, men kanske inte på det sätt som de räknat med. Ofta sprider man ju ut pratnissarna och klämmer in några tysta elever emellan. Jag berättade istället att jag noterat att flera elever pratat med varandra över klassrummet och att det kanske var mer lämpligt att låta dessa sitta tillsammans? Så kan de ju i lugnare samtalston diskutera t.ex, Paradise hotel eller annat som inte känns så intressant för oss andra?

Sagt och gjort så bytte de platser ganska omedelbart, det var ju liksom en ”rolig” sittplacering”. Vi måste mäta effekten av det här, menade jag, annars kanske vi behöver byta strategi gällande sittplaceringen? Ja ni fattar.. 🙂 Mätningen resulterade i 48, tio pinnhål direkt ner i en omfamnande och lugnare arbetsmiljö.

Det här är så roligt att leka med, när man liksom kommit på hur man förändrar beteenden genom motivation och lust. Varför byter vi inte såna erfarenheter med varandra mer, nyanserat vår syn på ledarskap? Det här ger ju också ger snabba och goda effekter för undervisningsmiljön, oavsett elevens bakomliggande motiv. Det är också så energigivande för mig som lärare, som tar bort det är urholkande negativa tjatet eller krav på stränghet som jag ändå inte klarar av att leva upp till. Jag har heller inte så mycket energi att fördela, med arton klasser som jag träffar vid ett tillfälle i veckan. Jag får undervisat mer, enskilt och i grupp, det som jag förväntas göra tänker jag. Det känns bra!

 

Publicerat av

bildmalin

Bildlärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s