tomteluvan på

Jag känner mig ganska trött nu, terminen har varit tung. de senaste två veckorna har jag inte bara bestämt mig för hundratals betyg, lite över fyrahundra, och har dessutom haft bedömningssamtal med nästan lika många tomtar. Många av mina elever har dessutom haft två feedback samtal under terminen, tyvärr gör det inte så stor skillnad för att förstå bedömningen enligt en undersökning jag också hunnit med, men att känna av varandra och vara överens om rimligheten kring ett betyg är gott nog.

Under förutsättningar känner jag mig näst intill lyrisk över att jag har goda chanser att ta hem 7 1/2 högskolepoäng medie-och informationskunskap, en distans kurs som jag medverkat i under hösten på Borås högskola. Hur kunde det hända? Flera utav mina kursare har även påtalat bilder som en viktig komponent att behärska för att kunna förhålla sig kritisk i informationsflödet på nätet, vilket betyder mycket och stärker min tro på att ämnet också hör till bildämnet i skolan. Jag fick också väldigt fin feedback av några flickor i årskurs nio idag kring mitt lilla kurs upplägg Bildspråk på nätet, för mina högstadieelever. En idé jag har för att lära ut om reklam, memes och andra visuella fenomen. Jag blev så glad att jag tom började damma av min pilotuppsats för master utbildningen, varför inte ta åtta högskolepoäng till när man ändå är i farten?

Ja jag känner mig stolt över mig själv, och att det är helt okej att känna sig lite trött nu. Jag känner mig tacksam för det arbete som jag lägger ner och vilka positiva effekter det får för mina elever. Många har dock gnällt kring att arbetet har varit för digitalt men jag har alltid varit mån om att ge båda alternativen på de uppgifter som jag har delat ut. Den digitala tekniken skapar goda förutsättningar för jämlikhet i resultaten mellan könen, då tjejerna tidigare varit överlägsna. Jag har också lärt mig att se mer nyanserat på kunskap, grundskolan är ingen talangtävling. Arbetsron i klassrummet har också medverkat till att jag kunnat samtala med eleverna, ibland flera gånger under en lektion. Det är också något som iPaden bidrar till. Det gör att man tillgång till elevernas muntliga framföranden och inte hänger all tilltro till det skrivna ordet i inlämningen. Det låter kanske galet för en utomstående men man har ofta fullt upp med logistiken i en bildsal och hinner sällan stanna upp för individuella samtal som handlar om idéutveckling eller reflektion kring bilduppgiften. Visst händer det att en och annan spelar och kollar sin snapchat, men det händer ju också att eleven blivit klar lite tidigare eller inte vet vad man förväntas göra, och vi lever ju redan i en värld där gränsen är luddig mellan arbete och fritid. Det gäller ju även mig. Det är också ett förhållningssätt där man kan välja mellan att vara fördömande eller locka till en annan aktivitet tänker jag, mitt jobb har väl alltid haft konkurrens med det som känts mer meningsfullt för eleven?

Nästa steg nu är analysera min bedömning, titta efter mönster som kanske behöver brytas? Men först lite välförtjänt vila!

snösnoppen

Publicerat av

bildmalin

Bildlärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s