det smyger sig sakta på..

Nu börjas det igen, jobbångesten. Väl på plats att är det alltid bra, men med nya ögon på sin arbetsinsats kommer tanken kring hur fan man lyckas egentligen? Hur klarar jag att rodda runt allt det här? Känns ju omöjligt.

Det jag främst tycker är jobbigt just nu är att lusten inför nya projekt börjar tryta. Det har alltid gett mig mycket glädje, hopp och drivkraft att starta upp och engagera mig i olika saker, mina studier och projekt med eleverna men numera gnager tvivlet hela tiden. Jag vet inte längre vad jag vill? Om det här verkligen är vad jag vill?

Nä, jag är verkligen ingen muntergök just nu. Men jag gör allt jag kan för att hitta tillbaka. Jag tänker på det nystartade bildkontot på Instagram bildsalBorås Min tanke med detta var egentligen lite större än ett samarbete högstadier emellan som även handlar om att utbilda ungdomar kring att publicera och hämta bilder på nätet. Tänk om man kunde samarbeta med Borås stad på andra sätt som uppmuntrar våra ungdomar att ta del av våra fina kulturevenemang? Anordna aktiviteter och tävlingar, utställningar, fotomaraton, via det kontot, det hade ju kunnat bli jättekul! (Under förutsättningen att ungdomarna hakar på och hjälper till att ”trendsätta”, en kan ju aldrig räkna ut nått när det gäller sociala medier.) Jag deltog i ett symposium med anledning av att jag deltog i ett fotoprojekt Himmel över Sjuhärad, då diskussionen kom upp att vi egentligen inte har någon ”kulturell” motsvarighet till idrotten. Här finns ju en öppning, tänker jag.

Jag har ju också en dröm om att anordna ämneskonferenser och edcamp estet, bildsalBorås är väl ett toppennamn för detta – och så mycket kunnigt folk vi har här att lyssna på via högskolan och våra muséum Abecita och Borås konstmuseum. No Limit och skulpturfestival. Det finns ju en liten tapper skara ”bildlärare i västsverige” (sök på facebook) som jag hoppas ska komma på mitt edcamp, om det nu blir av.

Frågan är väl bara vem man ska få att komma på allt det här? Och driva igenom det? För det känns inte riktigt som att det är jag. Just nu. Men vem vet?

 

Publicerat av

bildmalin

Bildlärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s