att belysa våra olika nyanser

Som bildlärare kan man få frågan ”Hur blandar man hudfärg?” Jag börjar bli bättre på att ställa motfrågan ”Vilken typ av hudfärg?” för det finns ju så många. Allt ifrån ljust rosa till mörkaste brunt.  Ofta väljer eleverna mellan färgpennornas alternativ rosa eller beige. ”Vilken hudfärg menar du?” En ljus hy kan även bestå av många nyanser.

Jag har en färgblandnings övning som dels handlar om att praktiskt blanda olika hudnyanser men där jag även tar upp massmediebilder. De bilder som ofta omringar oss kan antyda att världen består av flest vita människor. Det är ett ideal, en norm, som man kanske inte alls reflekterar över -om man själv är ljus. Mina klasslistor är inte så kryddiga och jag vet också att det förekommer en utsatthet för de som ses som annorlunda – ”inte som oss”. Det blir lätt ett ”vi och dom” på skolan. Därför vill jag även belysa hur människor allt mer börjar ta ett ansvar för allas lika värde. Sociala medier kräver också ett civilkurage.

Det här är nytt för mig och jag tycker att det är svårt, men i förhållande till betydelsen så ligger vikten tyngre i det ändamålet. Jag försöker hålla ett fokus på vad och varför vissa bilder  k a n  uppfattas som provocerande när de också bryter en norm. Svårigheten är också att inte komma ifrån kärnan av bildämnets innehåll, frågan kommer ju varje gång. ”Vad har detta med bild att göra?” Bilder påverkar vårt sätt att se på oss själva och andra, därför har jag gått ut på internet och sökt upp bilder som kan vara av intresse att veta mer om, reflektera kring och diskutera under temat etnicitet.

Jag har visat Åhlens reklam med pojklucian och hur denna väckte hat i sociala medier med rasistiska påhopp men som ganska snabbt överröstades med engagerat mothugg av människor som sympatiserade och hejade på att visst kunde även killar, oavsett hudfärg, få vara lucia! Det finns en ganska bestämd uppfattning om hur en lucia ska vara och se ut, som skapat en norm – som Åhlens valde att bryta mot. Bilden på en oskyldig, jättesöt liten kille skapade en väldigt viktig debatt som handlar om allas lika värde.

Jag visar även HMs skämsreklam, de har ju verkligen bett om ursäkt, för att ha publicerat en bild på en mörk liten fin kille iklädd tröja med texten ”Coolest monkie in the djungle”. Det finns flera perspektiv i detta. Jag vet själv inte hur en fotosession går till i modevärlden men jag kan tänka mig att det är en hel del vuxna omkring detta barn, som kanske även haft en förälder med sig. Det tas tusentals bilder som granskas innan publicering och i den bästa av världar har ingen reagerat, bara sett en fin kille med en modetröja och inte gjort några kulturella eller rasistiska kopplingar. Det är ändå anmärkningsvärt att den första reaktionen kom efter att bilden har publicerats. En mamma la ut bilden på sociala medier och påtalade det faktum hur oansvarigt det är av HM att publicera den här bilden och reaktionerna blev enorma, världen över. En del extrema, men överlag en viktig debatt för allas lika värde och med summeringen att svarta människor är less på att bli kallade eller jämföras med apor. För det händer allt för ofta, och det finns inget försvar för att utsätta andra för det.

Den tredje bilden som jag har visat är ”Välkommen till Gävle” skylten då politiker i Gävle bestämt sig för att med stolthet visa upp stadens mångfald av människor. De har låtit sina medborgare rösta fram samhällets föredömen och via digitala skärmar visar upp bilder på dessa. Bilden visar en kvinna med slöja, vilket kan skapa en komplex diskussion där jag inte har tillräckligt med kunskaper. Kvinnan beskrivs som lärarinna som överlevt cancer. Det är ju inte ovanligt att, beroende på hur man behandlats för cancer, tappar allt sitt hår och därav har huvudbonad, hade det gjort skillnad? Vad jag däremot vill ha fokus på är att bilden kan upplevas som avvikande från normen av hur en gävlebo ska se ut, och att detta kan provocera. Skylten har t.o.m. vandaliserats för att människor har blivit så upprörda. En viktig lärdom av det är ju att gå till själv och reflektera kring varför man blir så arg, och i första hand utesluta om det är något som man behöver lära sig eller förstå för att inte bli så provocerad? Därmed inte sagt att man inte får lov att bli upprörd, men felriktad ilska kan få väldigt tråkiga och allvarliga konsekvenser för våra medmänniskor. Jag håller mig som sagt kortfattad kring kvinnans religiöst förankrade slöja, den diskussionen ligger utanför mitt ämne men är förstås viktig utifrån det övergripande värdegrunds perspektivet.  I vårt öppna demokratiska samhälle måste vi förutsätta att människor gör fria val, och om det inte är fallet så finns det bättre vägar att upplysa om för människan att söka stöd och hjälp än att tvingas vara som ”oss”.

Hur mycket av detta som landar hos eleven vet inte jag, men det flesta sitter och lyssnar intresserat. Barn har en fantastisk vilja att göra rätt och de är ofta utelämnade i detta flöde. Flera elever har uppmärksammat bilderna som jag tagit upp men kanske aldrig reflekterat kring det eller getts vägledning, och jag vill tro att det gör skillnad. Jag tycker att det i undervisningssituationen hamnar på neutral mark, vi tittar på bilder som skapar fenomen i sociala medier för att faktiskt forma en gemensam värdegrund.

Sen släpper vi det och gör en praktiskt övning. Så är det, tunga grejer behöver avlastning. När man sår ett frö kan man inte förvänta sig att hela plantan växer ut direkt. Det viktigaste är väl att man har tryckt in nått som fortsätter att gro?

Publicerat av

bildmalin

Bildlärare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s