bildsalsvintage

Ögnade igenom SETT2016 som hastigast och såg att lärmiljöer är aktuellt på vårens mässa. Jag har ju nosat lite kring detta tema ett tag, på olika sätt, och när det gäller den fysiska miljön kräver den en hel del kreativitet för att kunna lösas med skral budget. Jag kör lite tager vad man haver principen, dvs det som kanske skulle slängts hemma kan ju komma till pass i skolan? Innefattar ju ett fint miljötänk också när jag sopsorterar min egen, och andras, konsumtion på jobbet.

12021962_10200999092415895_541423772_nHär t.ex. ett svagt ögonblick på Rusta då jag helt otippat köpte en grå tapet med symmetriska älgar, men som nu blivit en fin och ombonad fondvägg i salen.

Jag har även försökt att tänka att det material som är ”snyggt” kan man ha framme. Som t.ex. färgat papper, i tidningshållare som en snäll vaktis letade fram åt mig i källaren.

Den lilla bokhyllan som jag snodde ur förrådet bidrar till mer hemtrevnad och en igenkänning som skapar trivsel och trygghet. Så gott som alla har en liten bokhylla hemma med böcker. Att känna igen något är en viktigt del för att trivas och få ro tror jag, och att vara aktsam om miljön. Man kan jämföra med konstgjorda växter eller en skål med falska frukter, som också kan se hemtrevligt ut, tror man. Falska frukter viner kors och tvärs i klassrummet, det vet alla fröknar som gjort ett försök. Igenkänningen finns inte. Riktigt frukt hade antagligen blivit uppäten, men aldrig kring kastad.

På tapeten håller jag på med en dekoration, just för att bryta av att det inte är hemma, och ska kanske även skriva något. Jag fick ju auskultera på hemkunskapen i våras och minns tydligt hur fröken satt upp ämnets olika perspektiv ovanför tavlan, vilket jag gillade, mycket. Bokstäver är så tacksam inredning, de kan tillverkas i olika material och dekoreras på olika sätt. När de sätts ihop rätt så bildar de alltid harmoni trots att de har prickar i olika färger.12053397_10200999094455946_1775112810_n

Jag tror även att det är viktigt som sagt att barn ska kunna relatera till det man dekorerar med i klassrummet. Jag vill också hitta stämningen i rummet och att den ska överensstämma med relationerna i rummet. Det är en väldig utmaning för tänket, men nyttigt eftersom det bidrar till ett helhetstänkande. Det spelar ingen roll vilka pedagogiska idéer jag har om inte rummet omfamnar på rätt sätt.

Tiden förändras också väldigt snabbt. Jag tänker på min stora whiteboardtavla som jag fick för några år sedan. Borde tjatat om en smartboard. Nu står den där blank och skiner medan jag kör genomgångarna på youtube.

en liten sidekick

Skärmavbild 2015-09-20 kl. 18.02.39Av en ren slump trillade jag över denna annons. Helt tagen ur sitt sammanhang naturligtvis, men visst ler man igenkännande för lite assistans vore ju inte helt fel? Annonsen fortsätter att det är främst kvällar och helger som behovet är störst, så självklart eller hur?! Så härligt det vore med en hel helg utan att tankarna flikar in på jobbet, det får assistenten ta hand om.

UBLI kanUBLI

Vi har blivit ombedda som pedagoger på min arbetsplats att skriva en UBLI, en slags personlig utvecklingsplan som ska innefatta BFL, Borås stads Läs satsning samt IKT. Allt man gör ska dessutom genomsyras av ett AST perspektiv dvs inkludering av elever inom autism spektrat.

Jag tänker på min undervisning och de steg framåt jag tagit sedan 2013. Bara efter två år skulle jag nog våga mig på att beskriva min bildundervisning som multimodal, då så gott som alla arbetsuppgifter även har ett digitalt perspektiv. Jag tycker även att jag blivit ganska bra på att få ihop alla delar som UBLI tänket ska mynna ut i.

Årskurs sju får stå som UBLI exempel på helhetstänkande. Där har jag startat terminen med ett tema jag kallar för komposition. Temat är uppdelat i två övningar. första uppgiften kretsar mycket kring ordet komposition, vi tittar även på ett bildspel på olika bildkompositioner för att bli medvetna om hur dessa påverkar bildens uttryck. Sen tränas eleven på att se och upptäcka, att genom sin kameralins leta efter horisontella och vertikala linjer. Bilden ska föras över till datorn, hur gör man det? eleven ska öppna ett loggboksinlägg i vår plattform pingpong, använda sig av rubriken komposition/Foto och inlägget också sätta ämnesbegreppen i rätt sammanhang komposition, horisontell, vertikal, uttryck, motiv. Det sparar mycket tid och blir effektivt på flera sätt att eleven dokumenterar och reflekterar över sitt arbete på ”rätt” sätt, eleven ges möjlighet till direkt återkoppling på ett ämnesbgrepp genom att ögna igenom sin loggboksinlägg. Utan ramar hade ju de flesta annars haft rubriken Fotouppgift, mina fotobilder eller liknande. Gällande lässatsningen tycker jag att jag även blivit vassare på att aktivera förkunskaper. Ordet komposition har jag tex jämfört med engelskans layout ”lägga ut”, i försök att begränsa det egna det egna snacket och istället komma på snabba ”aha upplevelser”

Andra uppgiften är att fylla ett A4 papper med så mycket mönster och färger som möjligt. Inspiration hämtar vi från konstnären Hundertwasser. Som ett led i inkludering har jag använt pingpong för att lägga upp undervisningens innehåll, allt jag berättar om och material som jag använder mig av finns utlagt där och det finns möjlighet att redan innan lektionen förbereda sig, återhämta sig efter sjukdom eller semester eller repetera. Uppgiftens syfte handlar om att planera såväl komposition som tidsomfattning. Uppgiften kommer även att ligga grund till en utvärdering som handlar om bedömning. Eleven får utvärdera sin arbetsinsats tillsammans med en kamrat utifrån givna frågor. det blir väldigt konkret: hur mycket mönster och färger har du på din bild? har du hunnit färdigt? Hur avancerad är bilden, har du utmanat dig själv eller gjort enklast möjliga? Har du förstått uppgiften rätt? Att helt enkelt ta reda på så mycket om sig själv som elev, mer än att betygsätta sitt arbete. Vad skulle jag kunna tänka på inför nästa arbetsområde, vilka strategier måste jag ha för att lyckas? BFL.

Årets årskurs sju innehåller för mig nya elevbekantskap, dvs elever som pga av funktionsnedsättning har oerhört svårt med motorik. Det jag tycker AST utbildningen har lärt mig är alla anpassningar man gör även är till fördel för alla elever, därför blir det också naturligt att ha förhållningssättet att inkludering innefattar alla elever och de anpassningar som görs ska samtliga elever erbjudas. Exempel återigen från årskurs 7 är när de skulle ha skattjakt i bildsalen, vid de olika borden fick de uppdrag att leta efter och hämta olika saker i salen och alla erbjöds att ha någon som stannade kvar vid för att organisera de olika sakerna. Det var elever som valde det alternativet men inte de som anpassningen var till för. Ibland är det som att barn som man vet t.ex. tycker att det är jobbigt att röra sig i klassrummet, om de bara vet att finns en svängdörr till att komma undan så kan de också tänka sig att utmana sig själva och upptäcka att man överlever. Det var inte farligt att lämna sin plats och leta efter grejer.

Ja, det här kanske inte är nått under solen för dig? Själv tycker jag att jag har gjort en enorm resa och har ett perspektiv som jag för alltid kommer att bära med mig som lärare.

fashioncenter punkt NU!

Kom till Borås och besök vårt textilmuseum!

Jag var där igår och häpnar verkligen varje gång. Även om man kanske inte är inte textilt intresserad, som jag, väcker lokalerna så mycket fräscha tankar kring lärande, nyfikenhet och inspiration. Färger, tyg och material som är varandras motsatser, hårt och mjukt, strävt och lent, skapar även en harmoni av lugn och trygghet trots att det är prylar överallt, i oordning. Sådär borde varje skola se ut! På våning två, där jag höll till, finns en utställningslokal, en garderob fylld med kläder från alla tider och en rosa divan, en pysselhörna och en syhörna. Allt i samma öppna planlösning.

IMG_3360Kläder är så fascinerande och starkt förknippade med vår identitet,  och man uppmanas som besökare att byta om och prova hur det kan kännas att vara någon annan. Nu var jag av nån anledning väldigt nöjd med mig själv just igår så lusten för detta infall blev något sval, men en annan gång, absolut. Jag fick tanken att hit ska man komma med eleverna och göra ett fotoprojekt kring just identitet eller filma fejkade intervjuer med människor från förr som man klär ut sig till.

Det är även en spännande utställning för tillfället av Pia Mouwitz. Hon har tagit kort på alla sina egna kläder och något förenklat ställer sig frågan hur kan man skapa kläder man inte tröttnar på? En spännande idé med tanke på allt vi kastar och slänger, som ett led i miljömedvetenheten att helt enkelt få producenten att också ta ansvar och försöka designa kläder och produkter man vill ha länge, som man ser ett högt värde i och håller sig ”i tiden”. Hör Pia berätta mer om projektet:

Min äldsta dotter har anmält sig till kulturskolans textilkurs så varje vecka i höst ska barnen samlas i sydelen där de får fördjupa sig i något textil projekt. Där finns massor med material, gamla skjortor som man kan sy om och dekorera med paljetter och fransar, symaskiner, tovning.. ja allt möjligt. Och allt står öppet och framställt för den som blir sugen, även för vuxna alltså. Jag funderar på att ta dit mina gardiner nästa gång och få de sömmarna gjorda istället för att ha knappnålar. Det här väcker också mina gamla tankar kring makerspace, perfekt att åka iväg på en ämneskonferens. Kan man sitta där och tjöta skola samtidigt som man tovar grytunderlägg. I entrén finns dessutom en väldigt bra after work restaurang som vi pr.est lärare har provat ett par gånger. Helt enkelt en byggnad med stark kreativ drivkraft, jag kände en sån lycka att ha varit där igår och vill därför uppmana dig att göra detsamma.

mindset trenden

Ska strax ägna kvällen åt att läsa ut Carol S. Dwecks ”Mindset, du blir vad du tänker”. Lättläst, för en gång skull, men jag kanske är allt för statisk gällande utbildningslitteratur? Boken delar in tänkandet i statiskt och dynamiskt, och du har nu säkert på känn vem man ska vara? Man ska se möjligheter, lära av misstagen, tänka om, tänka nytt, våga utmana och vara dynamisk. Lite spännande i en värld där de allra flesta vuxna har tänkt klart och mycket hellre vill ha rätt än att lära sig något nytt, tänker jag. Det jag har saknat i boken är hur man med ett dynamiskt tänkande övervinner en statisk miljö, men det kanske dyker upp på de sista sidorna?

Min upplevelse är att ett dynamiskt mindset kan upplevas väldigt hotfullt av omgivningen och ställa krav på medmänniskor, då ett statiskt mindset mer pockar på att man ska rätta sig i ledet. Man gör sig väldigt obekväm när man petar in följdfrågor i sammanhang där alla tänker lika.  Det tar liksom udden av den där kicken att man kanske håller på att skapa sig en djupare förståelse för något, att man kommit på nått viktigt.

En liten tanke bara. Får väl skriva den boken själv.

första fredagen

Jag måste nog erkänna att jag trodde att jag hade det lite finare i bildsalen än vad som mött mig nu efter sommaruppehållet. Så mycket drivor av visserligen kärleksfulla anekdoter, bortskänkta och kvarglömda elevarbeten och påbörjade projekt. Till och med mina älskade vimplar kändes lite..passé, dags att tänka nytt. Allt heminredande på hemmaplan under det regniga sommaruppehållet har tydligen bidragit till visuell tillväxt, och ganska brutalt började jag slänga saker under eftermiddagen. Funderade också i vanlig ordning på en liten ommöblering, vilket jag ser som ett mycket säkert tecken på utveckling och mognad. Det är den här stapla- och sorteringsfasen som, främst, vi kvinnor förädlar, och ibland missbrukar, genom åren. När rengör man ugnen och frostar av frysen samtidigt? Jo strax innan man måste till BB. Man har liksom på känn att nått stort är på gång. Lite den känslan har varit påtaglig under dagen.

Lite obekvämt är det förstås att fokusera på det fula, som jag som sagt såg lite här och var. Jag började ta bort det helt enkelt, och ska fortsätta tippexa salen på måndag.  Kändes skönt. Förbereda för det stora, som är på gång.

Vi, två av mina SO kollegor och jag tillsammans med ytterligare en IT pedagog på skolan, började så smått att förbereda MIK undervisningen och är du kollega så kommer jag skriva mer ingående kring detta och tipsa om länkar, så man kan läsa in sig. Förkortningen står för medie- och kommunikationskunskap, och jag snubblade av en slump på orden för drygt ett år sedan och började då fundera kring om inte det skulle kunna bli en gemensam utgångspunkt, i likhet med IKT, för ämnesöverskridande samarbete. Utan att väva in annat än logistik har jag funnit det svårt att inleda samarbete med en röd tråd där alla ämnen bidrar jämlikt. Har man inte vanan inne med gränsöverskridande projekt kan det vara bra med en gemensam ämnesneutral bas, där det egna ämnet bidrar snarare än drar.

MIK handlar mycket om att vara förberedd och rustad med strategier för att kunna förhålla sig till det enorma informationsflödet som internet överöser oss med. Det är mycket källkritik, men det kan mycket väl vara så att man publicerar egen information som man också behöver ta ställning till och hur man använder sociala medier, hur man skyddar sig och överlag djupare förståelse för internet som fenomen. Själv har jag ganska färska kunskaper och har fått läsa in mig på mycket, jag är djupt nere i textträsket samtidigt som jag bygger en kurs som ska vara lättsam, ändå övergripande, passa med de olika ämnena och även få in ett IKT verktyg. Verkligen utmanade planering, och skitkul – men man känner lite att tiden är knapp. Tur att det finns kvällar och helger också.

en dag framåt

Nu har det börjat snurra i skallen rejält. En hel dag till förfogande med eget arbete, lite ämneskonferens med nya musikmajjen men annars fullt ös med att förbereda hösten.

Idag har jag knåpat ihop en liten introduktionsfilm till bildämnet.

Skärmavbild 2015-08-13 kl. 15.45.55Ett sätt att damma av iMoviekunskaperna.

Jag har även fått låna bästa grejen av NO, fråga mig inte vad det egentligen är men för mig är det perfekt för inspelade instruktionsfilmer med mobilen. Notera den gummiklädda klykan som hanterar min iphone med den den vördnad hon förtjänar. Ett måste ha!!

Målet är ju att ta tag i lite kortare, steg för steg instruktioner och göra en ordentlig provomgång med flippat klassrum i årskurs sju. Tanken är att de ska påbörja genomgången hemma och ha en påbörjad bild med sig till lektionen. Dels för att spara tid men också att öka arbetsron i klassrummet, förväntar jag mig. Jag vill även att de som absolut inte tror sig klara någonting få uppleva att de gör det, och då tror jag hemmaplan kan bidra med en viss trygghet. Jag stärker ämnet, tänker jag, hela familjen kanske tar del av min undervisning? Och får ökad förståelse för innehåll och syfte. Tydligheten är jag lite blygsam med, nu med stärka lässförsteälse kunskaper efter Borås stads lässatsning får man lite prestationsångest när man öppnar käften och ska ge sig på att förklara ett och annat, men som min kloke slöjdkollega påpekade så kan felsägningar ha ett större pedagogiskt värde. Mycket winwin här överlag, tror jag.

Jag har också ägnat mig åt MIK. En hel del läsning som jag hittade på .se sidan.

En bra start!

IMG_3304 Inlett första jobbveckan på varbergs kurortshotell, eller Comwell som det heter. Extra välkommet känner jag som som besökt en kiropraktor under sommar, har helt enkelt inte råd att skaffa mig fler knutar i nacken det här läsåret. Känns som om jag numera löst upp de sista i den varma havsvattenpoolen.

Krispig havsluft. lekar, promenader, god mat, bubbelbad och alger i olika former. Väldigt lite jobbsnack. Väldigt trevligt. Väldigt avslappnad. Känner väldigt mycket att det mesta löser sig.

En bra start helt enkelt!

IMG_3309  IMG_3305

Skärmavbild 2015-08-11 kl. 09.51.53 

så här dan före dan

Sista semester veckan är över, äntligen kom solen tillbaka och jag önskar att alla har kunnat värma upp sig inför höstens bravader. Mina tankar riktar sig särskilt till alla lärare som har en knut i magen för att återgå till jobbet. Man kan ju knappt med att erkänna det eller hur? Varit ledig i två månader och känner sig tröttare än någonsin? Kanske försökt pilla lite med pärmarna men fallit i gråt? Köpt en ny almanacka men får mest panik av vad den kommer att fyllas med? Känslan av maktlöshet, uppgivenhet är påtagligare än någonsin? Extra pepp till dig.

På en arbetsplats med 30 anställda känner 5 av oss såhär, minst, har jag läst någonstans. Tyvärr är jag inte så mycket för att spara ickeupplyftande läsning, men statistiken lär ju uppdateras i veckan i olika nyhetsprogram för att strax innan skolstart kulminera i  reportage kring dåliga löner,knasiga reformer, barn som mobbas och vantrivs i en skola där man också kan undra…hur duktiga är våra lärare, egentligen? Borde de inte vara lite bättre?

Arbetsmiljön är något påfrestande från alla håll och kanter.

Själv är jag bildlärare och mår alltid lite småkasst. Det kan ju vara bra att veta om du hör till de där minsta fem. Dels hör det till min konstnärliga personlighet då lite allmänna trauman och dramatik i livet är närande för den kreativa ådran. Sen är förutsättningarna för mig att lyckas också lite ..annorlunda, för att vara diplomatisk.  Jag undervisar i ett ämne som intresserar få viktiga vuxna, inga viktiga nationella prov i ämnet eller pisa resultat att debattera kring i teve. Jag har samtliga elever på skolan, de flesta på samma vecka, i en kreativ arbetsmiljö som får de flesta språklärare att må lite illa och vilja skriva långa insändare. Det är rörigt, det är tusen frågor om helt olika saker, man får ofta besökare och undervisningen störs hela hela hela tiden.

Jag har valt att älska det, för det är en viktig strategi för överlevnad i vårt arbete. Att gilla läget och göra något positivt av det man har. Jag tror det är helt avgörande för om man orkar eller inte. Det kan ju också vara en skön tanke, att sluta fokusera på vad man inte orkar utan istället tänka att man helt enkelt inte vill tillräckligt mycket. Man vill nått annat. Lycka till med det!

Just nu är jag inte så där jättetaggad kring nått som har med skola att göra men det lär vända. Jag känner mig inte färdig. Under hösten drar vi igång bildchatten igen på twitter, för dig som vill lyfta olika trådar som har de praktiskt estetiska ämnena att göra. Visst är det fokus på bildämnet men alla välkomnas självklart. Jag kan även tipsa om en grupp på facebook som heter praktsikt estetiskt samarbete där vi mer seriöst har börjat klura på ett kompetensutvecklingslyft och även för diskussioner i nära anknytning till aktuell forskning. Kanske att det även blir estetedcamp i Borås?

Själv har jag betat av några böcker i sommar. Patricia Diaz, webben i undervisningen och James Nottingham, utmanande undervisning i klassrummet. Under hösten ska jag även ta mig an John Hatties Hur vi lär, som rekommenderas varmt överallt. Målet är ju sedan att förankra detta i min undervisning utifrån de förutsättningar jag, alla tankar har ännu inte släppt taget.

Jag har även börjat bygga en ny blogg med det ”nya innehållet” i min bildundervisning. Jag tycker väldigt mycket om forumet blogg men det är ganska svårt att ändra själva konceptet när man väl bestämt sig för ett slags upplägg. Vill du kika in så adressen http://bild4you.wordpress.com. I fortsättningen, med tanke utdelningen, så kommer jag ta allting i betydligt lugnare tempo, så den lär ju kanske inte blir helt färdig detta läsår. Vitsen med att någonsin bli färdig har väl också spelat ut sin roll. Några elever har varit inne och nosat i sommar vet jag, och jag fortsätter även fundera på hur jag ska få in mer sociala forum i undervisningen. Jag har snapchat, instagram, facebook, twitter och ask.

Under hösten drar vi också igång ett samarbete med bild och SO under temat MIK som jag även kommer dokumentera här på bloggen.

Så jag lär ha att göra. Men det känns kul. Jag känner att vill tillräckligt mycket och orkar. Nu kör vi!!!

lugnt och skönt

Nu är det högsommar och med mycket ro i kroppen kan jag konstatera att jag är ensam här på bloggen idag. Vad skönt. Visst har vi det vi bra vi lärare med vår långa avslappningsperiod samtidigt som vi kollektivt kanske måste bli bättre på att ge varandra distans till jobbet. Själv känner jag inte att det maler på, men jag tror nog att jag har vissa saker som jag liksom rabblar som mantran undermedvetet  lite i rädslan för att jag ska glömma allt om jag slappnar av för mycket. Trots att man varje sommar gör just det, glömmer. Men å andra sidan känns uppehållet alldeles för kort redan i oktober.

Sommaren är också en period då inspiration och idéer får ta sig ett steg längre. Häromdagen t.ex. såg jag en intervju på nyhetsmorgon om en studiecirkel som blivit omättligt populär som handlar om att förbereda sig för en zombie invasion. Jag tände till på detta, började så smått planera ett elevens val tema med samma upplägg men insåg att det kan bli hur stort som helst. De senaste dagarna har jag läst in mig på zombies, något jag förmodligen inte hade prioriterat för en månad sedan.

Det här är så briljant, verkligen en flippad tanke i pedagogiskt bemärkelse, och jag förstår att kursen blivit populär. Det är en sån bra början på större och vettigare kunskaper som kan tyckas lite tunga om man inte har förkunskaper eller engagemang. Temat handlar ju egentligen om att förbereda sig inför en katastrof, om du har inte förstått det. Man utgår från skräckfilm, analyserar, hämtar och omvandlar information, tränar på att föreställa sig. Vad behöver man rent praktiskt, men också själsligt, när man omringas av zombies som inte ger utrymme till förhandling? Hur löser man olika problem som kan förväntas dyka upp, bristen på vatten, mat, el. Hur ser mina individuella förutsättningar ut för att överleva, fysiskt och psykiskt, och min roll i gruppen. Det är också mycket man får ta ställning till, som när någon man är nära eller tycker om blivit zombiesmittad tex.

Utifrån detta kan eleven sedan lättare göra kopplingar till aktuella händelser, tror jag. För visst finns det en kille eller tjej därute som är ungefär likadan, varför skulle vi vara så olika?

Nä, nu orkar jag inte skriva mer.