tiden går..

Det är måndag och fredag i skolan numera, väldigt intensivt. Har man inte att göra så skaffar man sig. Just nu planerar jag för ett arbetsområde med reklam, något som jag ska kombinera med vår nya MIK undervisning samt att SO kör massmedia.

Första lektionen hade vi bildanalys i grupp och jag inledde med en bild som jag efteråt även spelade in genomgången av. Det handlar om genus, hur män och kvinnor framställs i reklambilder. Man tänker kanske att detta är gammalt och mossigt men jag vågar nog påstå att det är aktuellare än någonsin särskilt med våra flickors selfiekultur. Vi blir så matade med så många signaler om hur en man respektive kvinna är så det är superviktigt att stanna upp och faktiskt analysera det vi ser.

Tyvärr har läroplanen från 62 verkligen slagit rot det lilla samhälle där jag arbetar och jag är inne i en ganska tung grodd period just nu då allt som inte handlar om att föra en penna mot ett pappret blir bemött med stor skepsis. Konstigt nog, för alla vet ju numera att måla och rita inte är särskilt betydande för att få vuxenlivet att fungera och inte heller högprioriterat bland ungdomar.

Nåväl, jag tyckte själv i vanlig ordning att det blev väldigt bra och inspirerande så jag spelade in det som jag berättade om bilden.

Det jag ofta känner med mitt ämne är att det är så fruktansvärt stort. Med de förutsättningar man har känns det lite som att ta sig över atlanten i en liten risig båt, där alla ska hålla sig kvar, ha det bra och helst har en bredare erfarenhet än att bara ha överlevt när man är framme. Därför försöker jag hålla lite traditionella ramar kring reklam, men jag kommer att berätta allt jag vet om Zlatans volvo reklam, en berättelse jag hörde direkt från volvos projektledare på webbdagarna 2014. Det var för övrigt en mycket inspirerande självsäker föreläsning med en så retorisk träffsäkerhet att jag, tyvärr, både var kär i Zlatan och besatt av att köpa en volvo i flera timmar efteråt. Jag är så lättpåverkad, men också bara människa.

Vi ska titta på olika reklamfilmer. De ska få träna målgrupp och brainstorma, workshoppa och alltihopa kommer att mynna ut i digitalt projekt med imovie och greenscreen. Jag har satt ihop ett litet intro även här.

Eleverna ska göra egna reklamfilmer är det tänkt med greenscreenbakgrund. Jag hoppas det blir bra.

 

Jag fick en idé

Som ni säkert vet har det kommit en Nationell utvärdering från skolverket i bild, musik och slöjd. Den är intressant att läsa igenom, men också lite sorglig. Det sker för lite utveckling i vårt ämne, inte så konstigt kanske med tanke på att  vi har fullt upp med alla våra ungar och är ofta ensamma om vårt ämne på skolan. Normerna i ämnet är starka, såpass att vissa tycks härstamma från mitten på 1800-talet.

När jag läste skolverkets rapport så tänkte jag på vilka frågor jag kan ställa mig utifrån den här information, som vägleder kring vart jag står som bildlärare och vad jag behöver utveckla. Hur långt har jag kommit? Vad har jag kvar? Det blev en ganska lång lista med frågor och alla kan jag långt ifrån svara på, vissa har jag fokuserat på mer.

Under kvällens #bildchatt har jag via @bildamnet lagt ut dessa frågor under en ny tagg #NUbild2015. Tanken är nu att vi bildlärare och kanske även andra hjälpsamma pedagoger tillsammans kan fylla på med kunskaper och svar, att vi helt enkelt rustar upp oss tillsammans.

Tanken med just twitter är att det inte ska bli så långa svar, man kan länka, kanske till eget blogginlägg, en artikel eller något man tror kan bidra till utveckling inom frågeställningen.

Tänk på att när du svarar på frågorna tagga bara med #NUbild2015. 

Diskussioner och frågor kring frågorna kör vi på #bildchatt, torsdag 20.00

Ett andhål och en rosa kram

rosa kramKöpte en fruktansvärt dyr kofta igår, men det var helt enkelt nödvändigt. Har känt mig lite hängig ett tag och bestämde mig för att må lite bättre med en rosa kramkofta. Skönt att alltid alltid ha en kär värmande vän i närheten, på jobbet.

IMG_3412

Idag har jag också haft det lite för bra. En hel fm att planera MIK och IKT, vilket hål att andas i! Tack särskilt till fröken S och C. Tankarna spretar lite åt alla håll just nu, och intrycken är så många, speciellt också efter den fina elevrådsutbildningen jag fick delta i med elevrådsgänget under gårdagen.

Jag förstår inte hur jag  b a r a  kan ha 16 följare på mitt youtubekonto, jag som gör så fina filmer? Idag fick knåpat ihop ytterligare en och har även dammat av en IKT blogg som jag startade inför förra årets IKT undervisning. Den heter maljonIT

Här är filmen förresten

Jag är också väldigt mycket ute på youtube nu och tittar på vloggar, video blogg. Har provat mig fram lite grann själv men får det inte att bli speciellt kul. Jag blir också väldigt störd på min mun som mer verkar röra sig mer i sidled när jag pratar än att öppnas vertikalt som normala munnar gör. Jag försöker också förstå, en del är fortfarande obegripligt för mig som underhållning men annat framstår mer sunt, som att följa vanliga människor som gör vanliga saker. Faktiskt mer intressant än vad jag först trodde.

Det är mina elever som fått mig nyfiken på nytt sätt för youtube och målet är försöka lära mig något nytt varje dag, vilket jag samlar på mig i min nya google grupp @bild Det är också ett sätt att samla ihop mig inför min UBLI, vår personliga utvecklingsplan gällande IKT, AST, lässatsning, BFL och (mattelyftet som inte är aktuellt för mig),  som fortfarande inte är inlämnad, jag har så svårt att prioritera. Det surrar i mitt huvud att allt liksom hänger ihop på nått vis, men jag har inte helt klurat ut hur, än.

bildsalsvintage

Ögnade igenom SETT2016 som hastigast och såg att lärmiljöer är aktuellt på vårens mässa. Jag har ju nosat lite kring detta tema ett tag, på olika sätt, och när det gäller den fysiska miljön kräver den en hel del kreativitet för att kunna lösas med skral budget. Jag kör lite tager vad man haver principen, dvs det som kanske skulle slängts hemma kan ju komma till pass i skolan? Innefattar ju ett fint miljötänk också när jag sopsorterar min egen, och andras, konsumtion på jobbet.

12021962_10200999092415895_541423772_nHär t.ex. ett svagt ögonblick på Rusta då jag helt otippat köpte en grå tapet med symmetriska älgar, men som nu blivit en fin och ombonad fondvägg i salen.

Jag har även försökt att tänka att det material som är ”snyggt” kan man ha framme. Som t.ex. färgat papper, i tidningshållare som en snäll vaktis letade fram åt mig i källaren.

Den lilla bokhyllan som jag snodde ur förrådet bidrar till mer hemtrevnad och en igenkänning som skapar trivsel och trygghet. Så gott som alla har en liten bokhylla hemma med böcker. Att känna igen något är en viktigt del för att trivas och få ro tror jag, och att vara aktsam om miljön. Man kan jämföra med konstgjorda växter eller en skål med falska frukter, som också kan se hemtrevligt ut, tror man. Falska frukter viner kors och tvärs i klassrummet, det vet alla fröknar som gjort ett försök. Igenkänningen finns inte. Riktigt frukt hade antagligen blivit uppäten, men aldrig kring kastad.

På tapeten håller jag på med en dekoration, just för att bryta av att det inte är hemma, och ska kanske även skriva något. Jag fick ju auskultera på hemkunskapen i våras och minns tydligt hur fröken satt upp ämnets olika perspektiv ovanför tavlan, vilket jag gillade, mycket. Bokstäver är så tacksam inredning, de kan tillverkas i olika material och dekoreras på olika sätt. När de sätts ihop rätt så bildar de alltid harmoni trots att de har prickar i olika färger.12053397_10200999094455946_1775112810_n

Jag tror även att det är viktigt som sagt att barn ska kunna relatera till det man dekorerar med i klassrummet. Jag vill också hitta stämningen i rummet och att den ska överensstämma med relationerna i rummet. Det är en väldig utmaning för tänket, men nyttigt eftersom det bidrar till ett helhetstänkande. Det spelar ingen roll vilka pedagogiska idéer jag har om inte rummet omfamnar på rätt sätt.

Tiden förändras också väldigt snabbt. Jag tänker på min stora whiteboardtavla som jag fick för några år sedan. Borde tjatat om en smartboard. Nu står den där blank och skiner medan jag kör genomgångarna på youtube.

en liten sidekick

Skärmavbild 2015-09-20 kl. 18.02.39Av en ren slump trillade jag över denna annons. Helt tagen ur sitt sammanhang naturligtvis, men visst ler man igenkännande för lite assistans vore ju inte helt fel? Annonsen fortsätter att det är främst kvällar och helger som behovet är störst, så självklart eller hur?! Så härligt det vore med en hel helg utan att tankarna flikar in på jobbet, det får assistenten ta hand om.

UBLI kanUBLI

Vi har blivit ombedda som pedagoger på min arbetsplats att skriva en UBLI, en slags personlig utvecklingsplan som ska innefatta BFL, Borås stads Läs satsning samt IKT. Allt man gör ska dessutom genomsyras av ett AST perspektiv dvs inkludering av elever inom autism spektrat.

Jag tänker på min undervisning och de steg framåt jag tagit sedan 2013. Bara efter två år skulle jag nog våga mig på att beskriva min bildundervisning som multimodal, då så gott som alla arbetsuppgifter även har ett digitalt perspektiv. Jag tycker även att jag blivit ganska bra på att få ihop alla delar som UBLI tänket ska mynna ut i.

Årskurs sju får stå som UBLI exempel på helhetstänkande. Där har jag startat terminen med ett tema jag kallar för komposition. Temat är uppdelat i två övningar. första uppgiften kretsar mycket kring ordet komposition, vi tittar även på ett bildspel på olika bildkompositioner för att bli medvetna om hur dessa påverkar bildens uttryck. Sen tränas eleven på att se och upptäcka, att genom sin kameralins leta efter horisontella och vertikala linjer. Bilden ska föras över till datorn, hur gör man det? eleven ska öppna ett loggboksinlägg i vår plattform pingpong, använda sig av rubriken komposition/Foto och inlägget också sätta ämnesbegreppen i rätt sammanhang komposition, horisontell, vertikal, uttryck, motiv. Det sparar mycket tid och blir effektivt på flera sätt att eleven dokumenterar och reflekterar över sitt arbete på ”rätt” sätt, eleven ges möjlighet till direkt återkoppling på ett ämnesbgrepp genom att ögna igenom sin loggboksinlägg. Utan ramar hade ju de flesta annars haft rubriken Fotouppgift, mina fotobilder eller liknande. Gällande lässatsningen tycker jag att jag även blivit vassare på att aktivera förkunskaper. Ordet komposition har jag tex jämfört med engelskans layout ”lägga ut”, i försök att begränsa det egna det egna snacket och istället komma på snabba ”aha upplevelser”

Andra uppgiften är att fylla ett A4 papper med så mycket mönster och färger som möjligt. Inspiration hämtar vi från konstnären Hundertwasser. Som ett led i inkludering har jag använt pingpong för att lägga upp undervisningens innehåll, allt jag berättar om och material som jag använder mig av finns utlagt där och det finns möjlighet att redan innan lektionen förbereda sig, återhämta sig efter sjukdom eller semester eller repetera. Uppgiftens syfte handlar om att planera såväl komposition som tidsomfattning. Uppgiften kommer även att ligga grund till en utvärdering som handlar om bedömning. Eleven får utvärdera sin arbetsinsats tillsammans med en kamrat utifrån givna frågor. det blir väldigt konkret: hur mycket mönster och färger har du på din bild? har du hunnit färdigt? Hur avancerad är bilden, har du utmanat dig själv eller gjort enklast möjliga? Har du förstått uppgiften rätt? Att helt enkelt ta reda på så mycket om sig själv som elev, mer än att betygsätta sitt arbete. Vad skulle jag kunna tänka på inför nästa arbetsområde, vilka strategier måste jag ha för att lyckas? BFL.

Årets årskurs sju innehåller för mig nya elevbekantskap, dvs elever som pga av funktionsnedsättning har oerhört svårt med motorik. Det jag tycker AST utbildningen har lärt mig är alla anpassningar man gör även är till fördel för alla elever, därför blir det också naturligt att ha förhållningssättet att inkludering innefattar alla elever och de anpassningar som görs ska samtliga elever erbjudas. Exempel återigen från årskurs 7 är när de skulle ha skattjakt i bildsalen, vid de olika borden fick de uppdrag att leta efter och hämta olika saker i salen och alla erbjöds att ha någon som stannade kvar vid för att organisera de olika sakerna. Det var elever som valde det alternativet men inte de som anpassningen var till för. Ibland är det som att barn som man vet t.ex. tycker att det är jobbigt att röra sig i klassrummet, om de bara vet att finns en svängdörr till att komma undan så kan de också tänka sig att utmana sig själva och upptäcka att man överlever. Det var inte farligt att lämna sin plats och leta efter grejer.

Ja, det här kanske inte är nått under solen för dig? Själv tycker jag att jag har gjort en enorm resa och har ett perspektiv som jag för alltid kommer att bära med mig som lärare.

fashioncenter punkt NU!

Kom till Borås och besök vårt textilmuseum!

Jag var där igår och häpnar verkligen varje gång. Även om man kanske inte är inte textilt intresserad, som jag, väcker lokalerna så mycket fräscha tankar kring lärande, nyfikenhet och inspiration. Färger, tyg och material som är varandras motsatser, hårt och mjukt, strävt och lent, skapar även en harmoni av lugn och trygghet trots att det är prylar överallt, i oordning. Sådär borde varje skola se ut! På våning två, där jag höll till, finns en utställningslokal, en garderob fylld med kläder från alla tider och en rosa divan, en pysselhörna och en syhörna. Allt i samma öppna planlösning.

IMG_3360Kläder är så fascinerande och starkt förknippade med vår identitet,  och man uppmanas som besökare att byta om och prova hur det kan kännas att vara någon annan. Nu var jag av nån anledning väldigt nöjd med mig själv just igår så lusten för detta infall blev något sval, men en annan gång, absolut. Jag fick tanken att hit ska man komma med eleverna och göra ett fotoprojekt kring just identitet eller filma fejkade intervjuer med människor från förr som man klär ut sig till.

Det är även en spännande utställning för tillfället av Pia Mouwitz. Hon har tagit kort på alla sina egna kläder och något förenklat ställer sig frågan hur kan man skapa kläder man inte tröttnar på? En spännande idé med tanke på allt vi kastar och slänger, som ett led i miljömedvetenheten att helt enkelt få producenten att också ta ansvar och försöka designa kläder och produkter man vill ha länge, som man ser ett högt värde i och håller sig ”i tiden”. Hör Pia berätta mer om projektet:

Min äldsta dotter har anmält sig till kulturskolans textilkurs så varje vecka i höst ska barnen samlas i sydelen där de får fördjupa sig i något textil projekt. Där finns massor med material, gamla skjortor som man kan sy om och dekorera med paljetter och fransar, symaskiner, tovning.. ja allt möjligt. Och allt står öppet och framställt för den som blir sugen, även för vuxna alltså. Jag funderar på att ta dit mina gardiner nästa gång och få de sömmarna gjorda istället för att ha knappnålar. Det här väcker också mina gamla tankar kring makerspace, perfekt att åka iväg på en ämneskonferens. Kan man sitta där och tjöta skola samtidigt som man tovar grytunderlägg. I entrén finns dessutom en väldigt bra after work restaurang som vi pr.est lärare har provat ett par gånger. Helt enkelt en byggnad med stark kreativ drivkraft, jag kände en sån lycka att ha varit där igår och vill därför uppmana dig att göra detsamma.