Anpassad bildundervisning

Som bildlärare med 380 elever har jag på ett ungefär 400 individuella anpassningar att ta hänsyn till i undervisningsprocessen. Dessa är fördelade inom elevens unika behov såsom t.ex. dyslexi, språkstörning, koncentrationssvårigheter, motorik, social stöttning till diabetes och allergier som kan påverka elevens vardag i skolan.

Det stora antalet anpassningar har medverkat till att jag som undervisande lärare gör generella anpassningar dvs anpassningar i syfte att nå ut till mina elever med särskilda anpassningar och även tillgodose en undervisningsstruktur som är fördelaktig för alla elever. Skolan jag arbetar på f.n. har t.ex. anvisningar för en god klassrumsstruktur såsom sittplacering, skriva lektionens innehåll på tavlan, redogöra syftet med lektionen och ge instruktioner kring förväntningar och stöd i hur eleven ska genomföra detta. Att även samla in mobiltelefoner ses som en god start för en lyckad lektionsstruktur.

Hur kan det då se ut när jag får en klass på 24 elever? Nedan ses ett utdrag från en klass då mentorer delat särskilda anpassningar till undervisande lärare.

  • Lyssna på arabiska när så är möjligt, nivåanpassade läromedel
  • Inläsningstjänst, Legimus
  • Kolla upp att eleven förstått och kommit igång, checka av under lektionen, korta, enkla instruktioner,
  • Arbeta i små steg och med konkret material, (Under lektionstid finns en resurspedagog tillgänglig som stöd för att förklara ord och begrepp. Gäller ej bild? )
  • Möjlighet att gå ifrån en stund, om A blir arg
  • Samtal som stöd för att förstå sociala situationer
  • Behöver bekräftelse och att bli sedd varje dag
  • Kolla upp att eleven förstått och kommit igång, checka av under lektionen, tydliga instruktioner, ge stöd att eleven ska lära sig hållbara strategier och metoder, om möjligt en extra genomgång, gärna med bildstöd
  • Hjälp att komma igång, kolla upp att hon har förstått, inte bara genom att fråga henne
  • Ge stöd i att planera arbetet
  • Behöver korta pauser, arbeta tio minuter pausa 5.
  • Eventuella tillrättavisningar sker via personal på ..enheten.
  • Korta, enkla instruktioner, visuellt stöd, visualisera ord och begrepp, avgränsa textmängden.

För att hålla reda på mina elevers behov har jag färgmarkerade sittplaceringar. Röd för eleven som behöver Möjlighet att gå ifrån en stund, om hen blir arg eller behöver samtal som stöd för att förstå sociala situationer (dvs lågaffektivt och även förebyggande bemötande)

Rosa för eleven som behöver bekräftelse och att bli sedd varje dag. Blå står för ”språk” vilket innebär elever som behöver lyssna på arabiska när så är möjligt eller behöver korta, enkla instruktioner, visuellt stöd, visualisera ord och begrepp, avgränsa textmängder. Orange innebär elever som har olika fysiska besvär tex diabetes, allergier eller annat som gör det lämpligt att placera eleven närmast utgången då hen kan behöva smita ut för sin spruta, medicin, toalettbesök eller annat. Dessutom vore det ju beklagligt att ge tillsägelser till en elev som håller på att svimma av för lågt blodsocker och därav inte påbörjat sitt arbete eller undra högt inför alla varför eleven springer på toan hela tiden?

Mina gröna elever är de som direkt behöver återkoppling och häri får jag oftast göra en mer individuell avvägning som även kräver att jag lär känna mina elever.

Även fast en elev som behöver stöd i korta, enkla instruktioner, visuellt stöd, visualisera ord och begrepp.. och sålunda är i behov av direkt återkoppling efter en genomgång kan denne ha tillräckligt stöd genom att iaktta sina bänkkamrater för att starta upp. Däremot kan istället eleven som behöver korta pauser, arbeta tio minuter pausa 5 hållit sig sysselsatt med annat under genomgången och behöver direkt återkoppling av enskilda instruktioner,  ibland i så pass omfattning att jag behöver förklara syftet med att vara i skolan överhuvudtaget, varför man har bild på schemat för att slutligen och äntligen hamna i dagens mer relevanta lektionsinnehåll. Det kan ta sin tid och medan de andra eleverna kanske hämtar färg och penslar kan det i den tumulten ske en missuppfattning hos eleven som behöver stöd för att förstå sociala situationer som hamnat i en konflikt med eleven som behöver möjlighet att gå ifrån en stund, om hen blir arg. I en sådan situation behöver alltid den rosa eleven gå på toa, vilket jag inte nekar till men ändå måste hålla koll på så hen faktiskt kommer tillbaka. Det är också så att rosa elever ofta när en bristande självkänsla och pockar på uppmärksamhet vid helt fel tillfälle och de kan finnas fler. Jag tycker det är intressant med barn som mitt i mitt engagerande medlande i en konflikt vill ha uppmärksamhet för att ställa en högst oskyldig fråga. Nu? Man har två ilskna elever i varsin näve och så ska man svara på hur man blandar lila?

Under tiden har eleven som behöver lyssna på arabiska när så är möjligt försökt göra det bästa av situationen och börjat rita av hemlandets flagga och är inte ens i närheten av vad lektionen ska innehålla, trots att lektionsupplägget tydligt står på tavlan. Ibland hinner jag lägga upp lektionen i ett blogginlägg vilket har fördelen att texten enkelt kan översättas till en rad olika språk, men ibland är det så att eleven inte har erfarenheter av skola tidigare och helt enkelt inte kan läsa på sitt modersmål. Jag kan även nämna att det är en betaltjänst idag att slippa reklam på sin gratis blogg och att det har skett smärre kulturkrockar när jag som lärare ber en elev läsa ett blogginlägg som kan avslutas med underklädesreklam för damer eller en undran om man är torr i slidan? Nu vet ju jag en del om algoritmer så jag har själv blivit en aning förskräckt, och tro mig, jag är noga med vad jag söker på med min jobbdator men eftersom jag har en domänblogg som läses av främst kvinnor mellan 45-55, är själv i åldersspannet,  som tydligen även förmodas förväntas köpa denna typ av produkter så kan jag kan inte göra så mycket åt det där. Jag kan bara hoppas att det inte är mina texter som orsakar slidtorrhet.

Nåväl, kan inte eleven läsa på sitt hemspråk så finns appen Say hi, vilken kan få varenda tonåring jorden runt att vilja, typ, inte finnas mer. Å andra sidan är det ett väldigt effektivt sätt att motivera till att öva upp sin svenska. Say hi funkar så att jag pratar in i min mobil och ut kommer sedan samma prat fast på annat språk. Ungefär ”Jag vill att paraply fast med pappret sluta prata rita stor gubbe”.. Den kräver lite att man förstår den andres språks rytm, dvs hur eleven sätter svenska ord i ordningsföljd, att det är tyst runtomkring och att man tar det i korta meningar som man upprepar med lite olika nyanser. Uppmärksamheten leder till en oerhörd pinsam situation för eleven som i mitt tycke kräver att man gör det till en lättsam lek och även involverar svensktalande elever, som t.ex. får lära sig ett och annat ord på nya språk. Det är dock väldigt viktigt att göra sitt yttersta för att nå elever språkligt, i det märker man ganska snart att bristande förståelse inte alltid beror på språket utan kan ha helt andra orsaker. Eventuellt nya anpassningar på gång med andra ord, när en ändå är igång.

Just anpassningar har jag tänkt ska bli nästa projekt i min master utbildning. Jag tänker att det är intressant och relevant att undersöka effekterna av anpassningar och hur dessa eventuellt skulle kunna göras ännu bättre, under skrala förutsättningar. Och hur går det rent praktiskt till? Jag har verkligen slagit knut på min kreativitet för att få det att fungera, är det nån på övervåningen som ens funderar på hur jag som bildlärare ska lyckas med detta ökade individualiserande?

 

muntliga redovisningar

En anpassning som jag har svårt för är enskilda muntliga redovisningar, det ställer liksom till det för mig och den lilla tid jag har i helklass. Jag och eleven måste ibland gå undan och då kan jag märka att jag är ganska stressad och otålig att jag fyller i en del svar själv. Därför har jag tänkt en del på att det skulle vara såå skönt, säkerligen både för eleven och mig, om hen kunde få ro att göra detta på egen hand. Spela in sina svar i frågeformuläret, bildanalysen eller vad det nu kan vara som behöver återkoppling.

Jag har testat lite olika dokument men får inget att fungera förutom på pages. På pages hade eleven lätt kunnat kopiera frågor, klistra in och sedan klicka på media symbolen och välja ”spela in”

Sen är det enkelt att flytta det inspelade svaret till frågan. Och själv kan jag lyssna en gång till, liksom jag kan gå tillbaka och läsa en gång till för de som lämnat in skriftligt. Eller att bara få lyssna när jag har tid för det, och inte har en bildlektion under uppsikt samtidigt. Har de inte pages själva kan de ju använda min dator, tänker jag. Att man har ett litet spela in krypin som eleven kan använda när hen förberett sig med lite stödord? Det får bli nästa projekt.

Skärmavbild 2019-10-24 kl. 21.10.02

Att arbeta språkutvecklande i bild

Jag fick frågan av en ämneskollega om hur jag arbetar språkutvecklande i klassrummet, vilket inte är solklart för lärare i praktiska ämnen. Själv deltog jag i Borås stads lässatsning för ett par år sedan och fick mycket med mig gällande lässtrategier – men som också behövde omsättas i mitt sammanhang då undervisningen inte utgår från texter i den bemärkelsen.

Jag redovisar det som jag tog till mig från utbildningen och som jag i stort försöker iscensätta i undervisningen. Självklarheter säkerligen, men som man kanske inte alltid kopplar till språkutveckling?

Aktivera förståelse

Inför nya arbetsområden kan man ”smaka på temat” tillsammans och undersöka vad eleverna kan om ämnet genom nyfikna frågor som hör ihop med ämnet, motivet eller arbetsmaterialet. Förförståelse kan även handla om varför vi ska arbeta med detta, syftet med att lära sig och vad man ska lära sig.

Flippad undervisning har lite missvisande blivit ett sätt att komprimera undervisningen men har man tid och möjlighet så är inspelat material ett sätt att aktivera förförståelse, då man kanske förklarar ett enstaka moment eller ord, och även ett sätt att sammanfatta vad lektionen handlar/t om.

Reda ut ämnesbegrepp

Även här undersöka vad eleverna kan och förstår och komma med förklaring till de ord vi använder. Ord kan betyda flera saker beroende på sammanhang.

Visualisera

Vad får eleverna för inre bilder av det som ska göras. Vad ser de själva för möjligheter inom uppgiften? De uppgifter som delas ut i bild har ju sällan rätta svar och för att uppmuntra kreativiteten inte sällan heller tydliga anvisningar kring hur man ska lösa uppgiften.

Bildstöd är ett sätt att hjälpa eleven att visualisera, att ge exempel på olika lösningar och de möjligheter man kan erbjuda inom uppgiften.

Diskutera

Att uppmuntra eleverna att diskutera uppgiften tillsammans och höra sin egen och andras idéer om lösningar kan stärka elever att komma igång med uppgiften. I ett reflekterande ämne som bild är det också en fördel att först muntligt beskriva arbetsprocessen, som ett sätt att omsätta och stärka språket för att sedan kunna göra det mer utförligt och skriftligt i loggboken.

Reflektera 

Reflektion är en viktig del i bild, eleven ska kunna redogöra för tanken bakom sitt bildarbete och inte lämna allt åt slumpen. Allt för många elever är vilsna i att reflektera och det tror jag beror att man allt för snabbt hoppar över leden ovan, förförståelse, förståelse för ämnesrelaterade begrepp, visualisering och möjlighet att diskutera uppgiften. Eleven har helt enkelt ”bara gjort” men inte till fulla delar förstått hur och varför, och då är det ju förstås näst intill omöjligt att också förväntas reflektera.

Att stärka förståelsen inom det egna hemspråket

Med flerspråkiga elever som också kan läsa på sitt modersmål finns fördelen med blogginlägg och att dessa kan översättas till ett flertal språk. Sen är det ju sällan att översättningen är perfekt men den kan bidra till en ökad förståelse för uppgiften och vad som förväntas. Jag har även märkt att svenskfödda flerspråkiga elever gärna också kikar in och stärker upp sig, och ibland har man turen att de också gör det i syfte att kunna återberätta för en kamrat med samma modersmål, de behöver liksom bara orden för det.

Att tänka på vad man säger

Till sist brukar jag spela in mina genomgångar då jag pinsamt nog snabbt upptäckte att jag hade nån slags övertro på om jag bara talade tillräckligt högt och långsamt så skulle jag automatiskt att vara tydlig. Numera är jag mer fokuserad på själva innehållet i det som sägs, men jag faller tillbaka med jämna mellanrum så att spela in sig själv har för mig blivit ett värdefullt redskap.