Kognitiv arkitektur i praktiken: tankar efter föreläsningen

Igår var det dags för storsamling med alla anställda pedagoger, och vi fick en eftermiddag fylld av föreläsningar. Vad pratar man om inför tusen personer? Friskt vågat, tänkte jag, och dammade av min idé om att samla Västsveriges bildlärare i Borås för en gemensam ämnesdag.

Första timmen hölls av Jonas Linderoth. Jag läste boken Lärarens återkomst för några år sedan och blev väldigt förtjust. När jag läste om den nu förstod jag att den fått kritik – men jag hade missat poängen första gången. Jag tycker fortfarande att boken är enormt läsvärd, och jag har alltid varit starstruck inför Linderoths kunskaper, särskilt eftersom jag även träffat honom i MIK-sammanhang. Dessutom påminner han gärna om sin bakgrund som bildlärare, vilket känns stärkande för oss i ledet – vi är inte ett gäng gamla pysseltroll, vi är lärare med kunskap och kompetens.

Linderoth pratade om kognitiv arkitektur – hur vårt arbetsminne har begränsningar och hur ny kunskap bäst förankras i långtidsminnet. Här blev det tydligt hur viktigt det är att kombinera förförståelse och multimodala resurser på ett medvetet sätt.

I bildämnet kan detta exempelvis handla om en collage-uppgift. Innan eleverna börjar kan läraren arbeta med förförståelse: visa färdiga collage, diskutera vad de uttrycker, vilka tekniker som används, och introducera centrala begrepp som komposition, kontrast, färgval och berättande. Eleverna får också reflektera över egna idéer och materialval, vilket aktiverar deras vardagliga språk kopplat till ämnet.

När eleverna sedan skapar sina egna collage – med bilder, färg, text och kanske digitala element – bearbetar de informationen visuellt, muntligt och praktiskt samtidigt. Genom att beskriva sina val och motivera sina kompositioner tränar de ämnesspråk och kommunikativa färdigheter, vilket stärker både deras förståelse för bildspråk och förmågan att använda visuella begrepp medvetet. På så sätt integreras både ämneskunskap och språk i ett meningsfullt lärande.

Genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter och ge möjlighet att utforska och uttrycka idéer på flera sätt minskar man den kognitiva belastningen, och kunskapen blir mer hållbar och lättare att återanvända i nya sammanhang.

Linderoth gav också många tips som är gynnsamma för elever som ännu inte fullt behärskar svenska. Multimodalt arbete är något vi redan gör mycket i bild, men det blev tydligt hur medveten användning av förförståelse, exempelbilder, muntlig förklaring och praktiskt skapande kan förstärka både ämneskunskap och språk i undervisningen.

Detta är mina personliga reflektioner och tolkningar efter föreläsningen. Tack för att du läser.

Lämna en kommentar