Boken handlar om en svärmor som inte riktigt vill släppa taget om sin son Harald. Jag tänkte att jag skulle läsa något roligt – men hamnade återigen i temat trauma. Vi får följa Harald, snart fyrtio, och hans sambo Claudia, som i sitt förhållande också brottas med spår från sin egen bakgrund med en missbrukande pappa. Vems fel allt är varierar beroende på kapitel: ibland hennes, ibland mammans.

Det blev inte riktigt så underhållande som jag hoppats på. Jag satt i ständig oro över alla receptbelagda piller som knaprades i berättelsen – det är något jag har svårt för. Själv är jag mer en ”vila och ett glas vatten”-person vid huvudvärk. Jag somnar dessutom lätt utan piller, ofta med datorn och mobilen i sängen och omgiven av ogjorda planeringar och oskrivna omdömen.

Men boken hade absolut sina ljusglimtar. Jag sträckläste den på några timmar, så något fanns där som fick mig att hela tiden vända blad. Och den överraskar. Den bitska tonen mellan Claudia och hennes svärmor var faktiskt rätt uppfriskande – kanske till och med något som fler påtvingade släktsammankomster skulle må bra av?

Jag har verkligen grottat ner mig i tragiska livsöden. En flicka som blev kallad Genie och hennes berättelse är ett av USA:s mest extrema exempel på barnmisshandel.

Genie föddes 1957 i Kalifornien. Hon växte upp i en familj där pappan var extremt kontrollerande och våldsam. Hon hölls nästan helt isolerad i sitt rum från mycket tidig ålder, ofta fastbunden på en stol eller på en potta, och hade minimal social kontakt eller språklig stimulans. Hennes mamma var rädd för sin man och kunde inte skydda Genie fullt ut, även om hon visade viss medkänsla. Genie hade också en äldre bror, som inte var lika isolerad men som växte upp under samma familjeförhållanden.

Genie upptäcktes 1970, när hon var cirka 13 år gammal. Hon var då undernärd, fysisk utveckling var begränsad, och hon kunde knappt tala. Boken återger även hemska detaljer – man slutar nästan andas. Hur kan man göra så här mot sitt eget barn? Eller någon annans för den delen.

Språkligt lärde Genie sig några ord och enklare meningar, men hon utvecklade aldrig fullt normalt språk. Fallet visar hur avgörande tidig språklig stimulans är och gav forskare viktiga insikter om kritiska perioder för språkförvärv. Samtidigt belyste Genies liv de djupgående effekterna av extrem isolering och trauma på social och emotionell utveckling. Trots detta fick hon stöd, och det är rörande att läsa om hur en tonåring upptäcker världen och upplevelser för första gången.

Boken tar också upp många etiska frågor. Forskarna som studerade Genie kritiserades ibland för att ha balanserat mellan vård och forskning på ett sätt som kunde uppfattas som experimentellt. Bokens undertitel är just ”a scientific tragedy”.

Det är svårt att inte känna både sorg och förundran när man läser om Genie. Sorgen över allt hon gick igenom, förundran över hur hon ändå kunde upptäcka världen, relationer och språk på egen hand, trots alla hinder. Hennes historia stannar kvar i kroppen och påminner om både människans sårbarhet och hennes styrka.

I ett försök att läsa mer böcker har jag tänkt börja en kategori på bloggen med just böcker jag läst. Tidigt i sommar sträckläste jag Swede Hollow. Jag har alltid varit fascinerad av Sveriges utvandrare till USA, ända sedan jag läste Vilhelm Mobergs Utvandrarna någon gång i mellanstadiet. Dessutom har jag släktingar som gjorde samma resa – en koppling som alltid gör berättelserna extra nära för mig.

När jag startade ett konto på Ancestry fick jag nys om Larsmos bok, som ger en helt annan skildring av svenska utvandrare. Mina släktingar hamnade i Manhattan, New York, men det är inte orimligt att någon av dem lockades till Swede Hollow – en kåkstad intill Saint Paul, Minnesota, där extrem fattigdom väntade. Svenskarna där var illa sedda, ansågs vara försupna och introverta. Larsmo berättar om fiktiva familjer, baserat på noggrann forskning, och jag slukade boken som om jag hittat en dagbok från en emigrerad släkting.

Boken ger också ett intressant perspektiv på den debatt om invandring vi har idag – att möta trovärdiga berättelser från en tid då svenskar var tvingade att byta land på grund av fattigdom, inte olik den situation många flyktingar och migranter befinner sig i idag.